Jag har bara ett kapitel kvar i en bok som jag tror kommer att betyda en hel del för min syn på ballansen mellan skapelse och evolution. Faktum är att jag under en lång tid velat få koll på vad det är som gör att många kristna hånar andra kristna som inte tror på Darwinismen. För mig har det aldrig funnits något behov av evolutionen. Jag har uppfattat den som något ateister behöver ta till för att ha en förklaring till livets uppkomst. Men jag har alltid tyckt att det är en närmast löjlig teori. Så när troende människor ställts sig bakom den har jag mest betraktat dem som eftergivna, trossvaga människor som inte vågar annat än att vara politiskt korrekta. För det har ofta varit i just politiskt korrekta kretsar som den inställningen funnits. Och jag gillar inte kristna som är politiskt korrekta för att de tror att de måste - jag tycker synd om dem...Samtidigt har jag känt ett behov av att försäkra mig om att inte avvisa evolutionen på felaktiga grunder. Har faktiskt funderat på om man kunde ha en församlingskväll med en ballanserad evolutionist som kan berätta vad som är ovedersägliga bevis för evolutionen - om det nu finns några.
Så dök denna bok upp. USA:s nye hälsominister och en av de största forskarna i världen på genetik, blev kristen för att han insåg att han som ateist ändå ärligt måste ställa frågan om tron. Och han fann Gud, den kristna Guden som jag också tror på. Men utan att ge upp sin syn på evolutionen. Och det är mycket intressant och utmanande. Det är inte bara en åsikt utan ett underbyggt ställningstagande. Fascinerande...
Jag får erkänna att jag är inte helt övertygad. Jag har inte kompetensen att bedöma Collins bevis. Men jag tar till mig att Darwinismen är en teori, inte i bemärkelsen kanske sant, utan i bemärkelsen en sanning att bedöma världen utifrån. Däremot gillar jag inte att Collins för krig mot kreationismen och Intelligent design på det sätt att han nästan utsätter dem för sitt förakt. Jag tror inte det är en framkomlig väg om hans vilja är att få med dem - eftersom det bara skapar en vilja till opposition. Som den hos Anders Gärdeborn, talesman för föreningen Genesis, som har vissa poänger i sin insändare i Dagen den 7 oktober. Och det är möjligt att Gärdeborn har rätt - jag vet inte. Det skulle vara så lätt att ta till sig det han säger och fortsätta hävda kreationismen, men Collins har skakat mina fundament för djupt. Jag är numera en skapelseagnostiker. Vi får väl se hur länge det håller... men läs boken!
Råkade läsa ditt inlägg och var intresserad att veta hur du uppfattade boken, som även jag har läst. Tyckte att boken på ett sätt tilltalar och det är för att den bekänner tron på Kristus på ett öppet och ärligt sätt. Samtidigt har boken knappast framlagt något som skulle kunna besvara frågorna som jag alltid haft och som anser mig ha gemensamt med Gärdeborn. Dessa frågor har sin grund i Bibelns tankar som jag personligen tycker ska vara ledande när det gäller att bedöma tankar utifrån i enlighet med 2 Tim.3:16,17.
SvaraRaderaDet låter säkert simpelt för några som hellre tror på sin egen tankeförmåga, som dock jämfört med Guds är så försvinnande liten och futtig...
Får väl ställa frågan till dig på vilken av mina frågor Collin har kunnat ge dig ett acceptabelt svar som du inte behöver byta ut din bibelsyn för ....
Hoppas på reaktion :)
Hej Theodor och tack för din reaktion. Jag är väl egentligen inte ute efter att försöka utröna hela problematiken, vare sig i min blogg eller i mitt liv. Jag tycker det är intressant att ställa frågor och fundera, men orkar inte alltid svara :-) Lite lat, kanske. Men framför allt tror jag det beror på att jag inte tror så högt på min egen förmåga till lösning på problemen. Speciellt inte om specialkunskaper som dessa.
SvaraRaderaMen om jag ändå ska säga något i förhållande till dina många frågor, så är det att de problem vi som bibeltroende kristna har är just hur vi ska ställa oss till bibeltroheten. Vad är bibeln för dokument? Kan eller tom måste vi kanske acceptera att se på bibeln ut ett mer religionshistoriskt perspektiv. Dvs att de äldsta historierna har att göra med mytbildning som finns inom alla religioner och som hjälper oss förstå världen och Gud utan att nödvändigtvis vara detaljerad historisk sanning (Adam och Eva, Syndafloden, Babels torn etc).
Jag vet att detta kan kännas som att rucka på ett fundament, men för mig är det inte otänkbart att Gud använder en mytisk bakgrund för sitt handlande senare i historien lika väl som en faktisk historisk händelse. För var Jesus tvungen att dö, eller var Jesus tvungen att dö för vår skull? Förstår du skillnaden? Jag tror inte Gud behövde Jesu död för att försona mänskligheten, men jag tror att Gud använde den pedagogiska poängen med linjen tillbaka till Adam och Eva (även om det bara är en myt) för vår skull. Han är ju Gud - han kan göra som han vill!
Jag sätter alltså mer tilltro till Gud än till Bibeln. Hur kan jag göra det? Jag tror! (när allt är som bäst :-) Och tro är förtröstan, tilltro och den kommer av det historiska vittnesbördet OCH min egen erfarenhet, som har ett viktigt stöd i den kollektiva erfarenheten! Cirkelresonemang - jajamen! Eller åtminstone delvis, men det står jag för. Däremot vill jag inte slänga ut nån annans erfarenhet endast för att bibeln säger nåt annat. Därför låter jag mig ruckas av Collins resonemang om evolutionen - för jag har ingen aning om hur det verkligen gick till, men Collins verkar ha lite mer koll.
Låter det vettigt - kanske inte, men det kan jag också leva med. Ingen av oss är fullkomlig!
All välsignelse!